Hur svenska kommuner krymper och håller ekonomin ihop

77 av Sveriges 290 kommuner har tappat mer än fem procent av sin befolkning sedan år 2000. I dessa kommuner har andelen äldre samtidigt ökat från 22 till nästan 30 procent. Trots det har den kommunala ekonomin hållit sig hyfsat stabil. Förklaringen är att fler i arbetsför ålder faktiskt jobbar. Frågan är hur länge den balansgången håller.

Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Författarna Eric Rehn och Martin Nordin har följt vad som hänt med Sveriges krympande kommuner under ett kvarts sekel. Slutsatserna är mindre dramatiska än rubrikerna brukar antyda, men varningssignalerna finns där.

Vilka kommuner krymper?

Det handlar i princip alltid om glesa landsbygdskommuner. Storstadsregionerna och de tätare kommunerna runt dem har vuxit nästan utan undantag sedan millennieskiftet. Krympningen är ett geografiskt fenomen, inte ett nationellt.

Mönstret är välkänt: yngre människor flyttar till studieorter och storstäder, och stannar där. Kvar blir en åldrande befolkning i kommuner som ofta redan har en hög medelålder från början. Många av de hårdast drabbade kommunerna har färre invånare i dag än för 40 år sedan, trots att Sverige som land har vuxit med ett par miljoner under samma period.

Försörjningsbördan har blivit dubbelt så tung

Den siffra som säger mest om vad som händer är försörjningskvoten. Den mäter hur många personer utanför arbetsför ålder varje yrkesverksam behöver bära.

I krympande kommuner går det i dag 1 person i arbetsför ålder per 1 person utanför arbetsför ålder. I växande kommuner är förhållandet 1 mot 0,7. Skillnaden låter abstrakt, men i praktiken betyder det att varje skattekrona ska räcka till betydligt mer i Dorotea än i Solna.

Den största förändringen handlar inte om färre barn. Det handlar om fler äldre. Andelen personer 65+ har i de krympande kommunerna gått från drygt en femtedel till nästan en tredjedel av befolkningen på 24 år.

Varför ekonomin hittills hållit

Den kortfattade förklaringen: fler jobbar.

Förvärvsgraden har ökat också i krympande kommuner. Det är den enskilt viktigaste anledningen till att skatteintäkterna inte rasat i takt med befolkningen. Lägg därtill det kommunala utjämningssystemet, där kommuner med svagare skattekraft får tillskott från staten och från starkare kommuner. Utan det systemet hade flera glesbygdskommuner inte klarat sina åtaganden alls.

Kommunalskatten är högre i krympande kommuner, men det är inget nytt. Den har varit högre historiskt och rapporten visar att skatterna inte höjts mer än i andra kommuner under perioden. På papperet ser det ut som en stabil situation. I praktiken är det en balansgång på ett rep som blir tunnare för varje år.

Det här händer fram till 2035

SKR:s chefsekonom Emelie Värja har bedömt att äldreomsorgen behöver byggas ut för cirka 60 miljarder kronor fram till 2035. Det är inte en kostnad som drabbar Stockholm jämnt fördelat över landet, den kommer slå hårdast där andelen äldre är störst. Alltså i de kommuner som redan har minst skattekraft per invånare.

Samtidigt sker en motsatt rörelse i den andra änden av åldrarna:

• 900 förskolor försvann mellan 2019 och 2024 enligt Skolverkets statistik
• Färre barn föds, antalet ligger på rekordlåga nivåer
• Invandringen är lägre än någonsin på modern tid
• SCB:s prognos från 2022 om 11 miljoner svenskar år 2033 har skrivits ned

Det innebär ett dubbelt tryck på krympande kommuner. De ska bygga ut äldreomsorgen samtidigt som de behöver lägga ner skolor och förskolor. Båda är politiskt tunga beslut, men det senare är ofta det mest infekterade lokalt.

Räddningsplankan håller inte i längden

Den höga förvärvsgraden har fungerat som en stötdämpare. Forskarna bakom rapporten är tydliga med att den inte kommer räcka framöver. Det finns en biologisk gräns för hur många i arbetsför ålder som kan jobba, och flera krympande kommuner närmar sig den.

SKR själv bedömer att kommunsektorns ekonomiska resultat är på väg att försämras. Detsamma gäller regionerna, av samma demografiska skäl. Organisationen har länge krävt att de generella statsbidragen automatiskt ska räknas upp varje år, just för att kompensera för kostnadsökningar som kommunerna inte kan påverka.

Den frågan är inte ny. Den blir bara svårare att skjuta framför sig.

Vad det säger om Sverige som helhet

Det här är inte enbart en landsbygdsfråga. När en fjärdedel av landets kommuner åldras snabbare än resten innebär det att utjämningssystemets börda växer, vilket i förlängningen påverkar skattetrycket också i växande kommuner. Det blir en omfördelning som syns i hela statsbudgeten.

Globalt är åldrande befolkningar en av de stora utmaningarna i höginkomstländer, och kopplingen till Agenda 2030 är direkt. Mål 3 om hälsa och välbefinnande, mål 10 om minskad ojämlikhet och mål 11 om hållbara städer och samhällen handlar alla, i svensk kontext, om hur vi får ihop välfärden i en åldrande befolkning utan att lämna någon kommun bakom. Frågan om ålderism på arbetsmarknaden blir också mer aktuell, om förvärvsgraden måste hållas uppe behöver fler äldre kunna jobba längre om de vill.

Det handlar inte om välgörenhet mellan kommuner. Det handlar om hur ett land med skarpa geografiska skillnader fungerar i praktiken.

FAQ

Hur många svenska kommuner har krympt sedan 2000?

77 av Sveriges 290 kommuner har minskat sin befolkning med mer än fem procent mellan 2000 och 2024, enligt rapporten från AgriFood Economics Centre. Det motsvarar drygt en fjärdedel av landets kommuner. Krympningen har framför allt drabbat glesa landsbygdskommuner, medan storstadsregionerna växt under samma period.

Vad menas med försörjningskvot och varför är den viktig?

Försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetsför ålder (barn och pensionärer) varje person i arbetsför ålder behöver försörja. I krympande kommuner är kvoten 1:1, medan den i växande kommuner är 1:0,7. Ju högre kvot, desto tyngre belastning på den arbetande befolkningen och på kommunens skatteintäkter.

Varför har ekonomin i krympande kommuner ändå klarat sig?

Främst för att förvärvsgraden ökat, en större andel av de som kan jobba gör det också. Det har kompenserat för befolkningsminskningen. Utöver det fungerar det kommunala utjämningssystemet som en omfördelning från starkare till svagare kommuner. Båda dessa faktorer har hållit ekonomin uppe, men ingen av dem kan växa hur mycket som helst.

Vad kostar utbyggnaden av äldreomsorgen?

SKR:s chefsekonom Emelie Värja har bedömt att äldreomsorgen behöver byggas ut för cirka 60 miljarder kronor fram till 2035. Kostnaden fördelar sig ojämnt över landet, kommuner med en redan hög andel äldre kommer behöva bära den största delen i förhållande till sin skattebas.

Varför minskade antalet förskolor med 900 stycken?

Färre barn föds, och det märks tydligast i kommuner med vikande befolkning. Mellan 2019 och 2024 minskade antalet förskolor i Sverige med 900 enligt Skolverket. Många små förskolor i glesbygd har inte tillräckligt med barn för att vara ekonomiskt försvarbara, samtidigt som behovet finns i andra änden av åldersskalan.

Är detta en svensk fråga eller ett globalt mönster?

Åldrande befolkningar och regional koncentration är ett mönster i de flesta höginkomstländer. Japan, Italien och Tyskland står inför liknande utmaningar, ofta i mer akut form än Sverige. Det som är specifikt svenskt är det starka kommunala utjämningssystemet, som har dämpat effekterna jämfört med många andra länder.